Adhd

Den senaste tiden så har jag och Wille vart på massa möten på bup, där dom har gjort en utredning på honom angående adhd. Och igår så va jag och jimmy där för att få reda på resultatet och som jag trott ända sen Wille va liten så visade de sig att han har adhd. De känns jätte skönt att äntligen fått ett svar på varför han är som han är och man kan förstå honom bättre och hjälpa honom på ett annat sätt. Men jag blir så fruktansvärt förbannad på att jag inte fått hjälp med att göra den här utredningen tidigare, då jag har tjatat på dagis och skolor där han gått tidigare om vart man ska vända sig och va dom tror men inte fått nån hjälp överhuvudtaget. Och igår på mötet så berätta specialpedagogen som vart i kontakt med dagis och skolor där Wille har gått att ända sen han har vart fyra-fem år så har dom sett på hans beteende att de skulle kunna vara adhd som han har. Men ändå har man inte fått nån hjälp. Så tycker de är fruktansvärt dåligt utav dom att inte kunnat hjälpa mig på något sätt. De känns nästan som att eftersom jag va så ung när jag fick Wille så tog dom mig inte på allvar när jag misstänkte att de va något... Men däremot så är jag väldigt tacksam till skolan som William går på idag att dom har hjälp mig med de här och jag har fått svar på mina misstankar som visade sig stämma! 

Så nu är de bara att sätta sig och läsa på massa om adhd så man kan hjälpa Wille rätt!